Never mind the bollocks, here's the Roflmao Jihad!
Wazzup hamstaz?
Helg igen, och det lär väl vara på såna här tider man ska sitta och blogga i fortsättningen har jag förstått.
Under veckan har jag bland annat legat sjuk ett par dagar, varit ute på äventyr med vadarstövlar samt bildat ett band. Roflmao Jihad var namnet, musikstilen är fortfarande odefinerad och lineupen smått diffus, men det löser ju sig bara man har ett bra namn...Eller? Eventuellt kan vi kliva in som kompband åt den blivande reggaelegenden Sean Cole Poose, som precis som vi står utan musik samt instrument. Som av en slump skapades just den här delen av musikhistorien på samma dag och plats, behöver jag säga att vi var uttråkade på vattenprojektet?
I alla fall, debutalbumet innehållande de blivande hitsinglarna "Lol" och "Sean Cole Poose & The Smoking Roflmao Jihad Takes The Floor" är än så länge utan namn, men det ska nog lösa sig inom kort. Några förslag från Origo himself, plankade rakt av från redan existerande album: "Youth Is Wasted On The Young", "Festen Er Ikke Over...Det Er Kake Igjen!", "War On Errorism/Regaining Unconsciousness" samt "Sagan Om Konungens Årsinkomst", som i och försej var upptagna, men det fixar sej väl på nåt sätt bara man mutar rätt personer.
Kan dom ge Darin ett skivkontrakt kan dom väl lätta lite på copyrightregler, resonerar jag.
Vilket leder mej in på nästa område, Idol har ju börjat igen. Någon som kommer ihåg förra året? Nej?
Vilket nog inte är så konstigt om man tar hänsyn till att de försöker hitta Sveriges mest intetsägande personligheter för att ge dem en förskriven låt, ett förskrivet album, en fanbase på 10 000 fjortonåringar samt obegränsad speltid på reklamradio i cirka två veckor. Enda kravet är då att man ska kunna hålla en ton, resten kan man fixa digitalt, samt ha tålamod nog att åka runt till samtliga svenska köpcenter och sjunga playback med tillhörande tvåtimmars skivsignering.
Det känns som att jag är ensam om att tycka att musik är någonting mer än en produkt, som man ska ha som utfyllnad till produktplacering och reklamtillfällen i all oändlighet. För mej är musik egna texter, riktiga instrument, och ordentliga fans. En bra låt har en text med handling, en melodi som är komponerad för texten, och kan spelas live. Riktiga fans gillar i första hand musiken och i andra hand artistens tandställning (Darin, känn dej utpekad!).
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; Man dör lite inuti varje dag när världen ser ut som den gör.
Men, nu ska jag fila lite på min teori om innekatter och versmått, ses inom en snar framtid...
Dagens bästa: Friska pengar på kontot.
Dagens sämsta: Att det ska ta fyra dagar att skriva ett inlägg, ge dygnet 48 timmar nu! Käse commands it!
Dagens musik: Reel Big Fish - Sell Out
"You're gonna go to the record store,
you're gonna give them all your money.
Radio plays what they want you to hear.
Tell me it's cool, I just don't believe it."
Tyvärr har de snåla skivbolagen tagit bort embed, så ni får en länk
http://www.youtube.com/watch?v=t9wHpnFfpqc&feature=related
Helg igen, och det lär väl vara på såna här tider man ska sitta och blogga i fortsättningen har jag förstått.
Under veckan har jag bland annat legat sjuk ett par dagar, varit ute på äventyr med vadarstövlar samt bildat ett band. Roflmao Jihad var namnet, musikstilen är fortfarande odefinerad och lineupen smått diffus, men det löser ju sig bara man har ett bra namn...Eller? Eventuellt kan vi kliva in som kompband åt den blivande reggaelegenden Sean Cole Poose, som precis som vi står utan musik samt instrument. Som av en slump skapades just den här delen av musikhistorien på samma dag och plats, behöver jag säga att vi var uttråkade på vattenprojektet?
I alla fall, debutalbumet innehållande de blivande hitsinglarna "Lol" och "Sean Cole Poose & The Smoking Roflmao Jihad Takes The Floor" är än så länge utan namn, men det ska nog lösa sig inom kort. Några förslag från Origo himself, plankade rakt av från redan existerande album: "Youth Is Wasted On The Young", "Festen Er Ikke Over...Det Er Kake Igjen!", "War On Errorism/Regaining Unconsciousness" samt "Sagan Om Konungens Årsinkomst", som i och försej var upptagna, men det fixar sej väl på nåt sätt bara man mutar rätt personer.
Kan dom ge Darin ett skivkontrakt kan dom väl lätta lite på copyrightregler, resonerar jag.
Vilket leder mej in på nästa område, Idol har ju börjat igen. Någon som kommer ihåg förra året? Nej?
Vilket nog inte är så konstigt om man tar hänsyn till att de försöker hitta Sveriges mest intetsägande personligheter för att ge dem en förskriven låt, ett förskrivet album, en fanbase på 10 000 fjortonåringar samt obegränsad speltid på reklamradio i cirka två veckor. Enda kravet är då att man ska kunna hålla en ton, resten kan man fixa digitalt, samt ha tålamod nog att åka runt till samtliga svenska köpcenter och sjunga playback med tillhörande tvåtimmars skivsignering.
Det känns som att jag är ensam om att tycka att musik är någonting mer än en produkt, som man ska ha som utfyllnad till produktplacering och reklamtillfällen i all oändlighet. För mej är musik egna texter, riktiga instrument, och ordentliga fans. En bra låt har en text med handling, en melodi som är komponerad för texten, och kan spelas live. Riktiga fans gillar i första hand musiken och i andra hand artistens tandställning (Darin, känn dej utpekad!).
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; Man dör lite inuti varje dag när världen ser ut som den gör.
Men, nu ska jag fila lite på min teori om innekatter och versmått, ses inom en snar framtid...
Dagens bästa: Friska pengar på kontot.
Dagens sämsta: Att det ska ta fyra dagar att skriva ett inlägg, ge dygnet 48 timmar nu! Käse commands it!
Dagens musik: Reel Big Fish - Sell Out
"You're gonna go to the record store,
you're gonna give them all your money.
Radio plays what they want you to hear.
Tell me it's cool, I just don't believe it."
Tyvärr har de snåla skivbolagen tagit bort embed, så ni får en länk
http://www.youtube.com/watch?v=t9wHpnFfpqc&feature=related
Officiellt helg!
Wazzup hamstaz?
Origo has left the building! (Unfortunately Ljunkan, but who cares?)
Fredag kväll, och helgen liksom flyter in genom porerna och fyller alla chakras med den där vrålmaxade känslan av helg, eller fattar ni vad jag menar? Ok, lite överdrivet, men för att verkligen förstå min känsla efter en lång skolvecka måste man förstå mitt perspektiv gentemot resten av världen.
Såhär: jag gillar att befinna mig så att säga mentalt ovanför världen, betrakta den lite överlägset småleende uppifrån och kanske då och då peta på den med pinnar. (Tänk myrstack). I det ideala tillståndet (läs: sommarlov) är jag fri att göra så tack vare den totala bristen på krav samt organisation i min omvärld, men så länge skolan håller på måste kroppen och själen befinna sig på ungefär samma ställe för att inte flyta iväg från varandra.
Helgen blir alltså en form av intellektuell strömbrytare, för att använda en begriplig liknelse.
Jag gillar liknelser. Tyvärr förstår ingen min liknelse mellan representativ demokrati och Cafédral, så jag får nog lägga av med den. What a shame....
Vad gäller filosofi är min skalle rätt slutkörd efter att ha avverkat i stort sett alla existensiella frågor under en eftermiddag tillsammans med Shambernator, något som till slut fick en viss person att hoppa till varje gång ordet "existensialism" överhuvudtaget nämndes. Epic win! Däremot minns jag inte mycket av själva diskussionen, utom att orden "definera","definition", "existera" samt alla tänkbara varianter användes ohälsosamt mycket. Efterspelet ledde till att jag känner mej tvingad att slå upp Sartre , Nietzsche och Descartes för att hänga med på vilka han quotade.
Annars händer inte mycket, utom att jag har blivit sjuk igen. Men den här gången ska jag inte deppa ihop, eftersom ovanstående diskussion började med att jag skulle motbevisa teorin att livet består av ångest. Lev som du lär, som dom säger...
Påminner faktiskt lite om "Tag des Käses"-projektet, det enda som någonsin varit mer genomtänkt än existensgrejen på Katedralskolan, vågar jag nog påstå.
Det hela gick alltså ut på att ge alla kemiska isotoper och föreningar en plats i periodiska systemet genom att använda kyrilliska, grekiska och i stort sett hela världens alfabeten, något som skulle skapa total förvirring, samhällskollaps samt en öppen väg mot en epic win vad gäler världsherravälde. Väl där tänkte de inblandade (som är anonyma med tanke på omvärldens definition av mental hälsa) bland annat använda sin obegränsade makt till att namnge årets alla dagar efter temat ost.
Käsetag, Käsechentag, Käseleinchentag, och självklart, Tag des Käses.
Tänk vad en kemilektion kan ställa till med...
Nej, nu ska jag plocka fram mina mentala pinnar och kasta på något lämpligt. Under tiden kan ni ju deklarera eller något annat kul. Glad Käseleinchentag, ses senare!
Dagens bästa: Cola, i brist på annat. Otroligt sugen, lite minus för att jag inte har nån hemma...
Dagens sämsta: Religiösa extremister. Gud finns inte. Punkt. Get together, dammit!
Dagens musik: The Kooks - A Turbulence Beat Världen behöver mer britpop helt enkelt. Frågan är bara varför britterna gör så mycket bättre musik än jänkarna? Någon borde skriva en avhandling om det...
Origo has left the building! (Unfortunately Ljunkan, but who cares?)
Fredag kväll, och helgen liksom flyter in genom porerna och fyller alla chakras med den där vrålmaxade känslan av helg, eller fattar ni vad jag menar? Ok, lite överdrivet, men för att verkligen förstå min känsla efter en lång skolvecka måste man förstå mitt perspektiv gentemot resten av världen.
Såhär: jag gillar att befinna mig så att säga mentalt ovanför världen, betrakta den lite överlägset småleende uppifrån och kanske då och då peta på den med pinnar. (Tänk myrstack). I det ideala tillståndet (läs: sommarlov) är jag fri att göra så tack vare den totala bristen på krav samt organisation i min omvärld, men så länge skolan håller på måste kroppen och själen befinna sig på ungefär samma ställe för att inte flyta iväg från varandra.
Helgen blir alltså en form av intellektuell strömbrytare, för att använda en begriplig liknelse.
Jag gillar liknelser. Tyvärr förstår ingen min liknelse mellan representativ demokrati och Cafédral, så jag får nog lägga av med den. What a shame....
Vad gäller filosofi är min skalle rätt slutkörd efter att ha avverkat i stort sett alla existensiella frågor under en eftermiddag tillsammans med Shambernator, något som till slut fick en viss person att hoppa till varje gång ordet "existensialism" överhuvudtaget nämndes. Epic win! Däremot minns jag inte mycket av själva diskussionen, utom att orden "definera","definition", "existera" samt alla tänkbara varianter användes ohälsosamt mycket. Efterspelet ledde till att jag känner mej tvingad att slå upp Sartre , Nietzsche och Descartes för att hänga med på vilka han quotade.
Annars händer inte mycket, utom att jag har blivit sjuk igen. Men den här gången ska jag inte deppa ihop, eftersom ovanstående diskussion började med att jag skulle motbevisa teorin att livet består av ångest. Lev som du lär, som dom säger...
Påminner faktiskt lite om "Tag des Käses"-projektet, det enda som någonsin varit mer genomtänkt än existensgrejen på Katedralskolan, vågar jag nog påstå.
Det hela gick alltså ut på att ge alla kemiska isotoper och föreningar en plats i periodiska systemet genom att använda kyrilliska, grekiska och i stort sett hela världens alfabeten, något som skulle skapa total förvirring, samhällskollaps samt en öppen väg mot en epic win vad gäler världsherravälde. Väl där tänkte de inblandade (som är anonyma med tanke på omvärldens definition av mental hälsa) bland annat använda sin obegränsade makt till att namnge årets alla dagar efter temat ost.
Käsetag, Käsechentag, Käseleinchentag, och självklart, Tag des Käses.
Tänk vad en kemilektion kan ställa till med...
Nej, nu ska jag plocka fram mina mentala pinnar och kasta på något lämpligt. Under tiden kan ni ju deklarera eller något annat kul. Glad Käseleinchentag, ses senare!
Dagens bästa: Cola, i brist på annat. Otroligt sugen, lite minus för att jag inte har nån hemma...
Dagens sämsta: Religiösa extremister. Gud finns inte. Punkt. Get together, dammit!
Dagens musik: The Kooks - A Turbulence Beat Världen behöver mer britpop helt enkelt. Frågan är bara varför britterna gör så mycket bättre musik än jänkarna? Någon borde skriva en avhandling om det...
Söndag förmiddag/kväll
Wazzup hamstaz?
Sitter här på en söndag förmiddag utan läxor (i alla fall inga jag bryr mej om) och har så att säga lagt av telefonluren mot världen. Har åkt på en vrålförkylning och mår rätt dåligt.
Har av nån bra anledning tillbringat helgen i Arvika, mestadels genom att sitta i Värmlands kallaste ishall och gå runt i konstant ösregn utomhus. Inte konstigt att man blir sjuk.
Så, idag känner jag mig som en whinande tonåring som tycker synd om sig själv och använder internet för mycket; min definition av emo. Det är riktigt illa....
Som tur är finns det ett nästan obegränsat lager Scrubs-avsnitt på youtube som funkar perfekt på en regnig dag, även om det bara är mulet. Därför tänkte jag nu se dem istället för att som planerat gå igenom mina skäl till att reklamradiokanaler är onda, det får vänta till senare.
För övrigt kraschade datorn så jag fick publicera det här på kvällen, därav rubriken.
See ya.
Dagens bästa: Det är ju helg i alla fall, alltid en liten seger.
Dagens sämsta: Orkar inte bli sjuk nu, har inte tid heller.
Dagens musik: Streetlight Manifesto - The Big Sleep Som alla vet är ska motsatsen till emo, så vad passar bättre att jaga bort emo-känslan med än en riktigt grym ska-låt? Inte mycket.
